Vad är en ideell förening?
Alla föreningar som inte är ekonomiska föreningar betraktar lagen som ideella. Bågviks Sommarstugeförening är ideell.
Ideella föreningar, till skillnad från ekonomiska, behöver inte registreras för att bli till, men för att bli en juridisk person, som kan öppna konto, hyra lokal, skaffa telefon och kunna kalla sig förening, måste den enligt praxis ha medlemmar, målsättning, stadgar och styrelse.

Observera att regler/lagar för bostadsrättsföreningar inte är applicerbara för ideella föreningar. Bostadsrättsföreningar är ekonomiska föreningar som lyder under bostadsrättslagen medan Ideella föreningar inte lyder under någon i lag bestämd form eller i lag bestämt innehåll. Således är ideella föreningar och ekonomiska föreningar inte samma sak. De förstnämnda baseras på ideell logik, de senare är företag och baseras på vinstlogik.
 
När är/blir man medlem i en förening?
Enligt paragraf 2 i Bågviks sommarstugeförenings stadgar är ”Tomtägare, arrendatorer vilka innehar bebyggd tomt inom Bågviks sommarstugeområde skyldiga att vara medlemmar i föreningen”.
I och med att man betalar in medlemsavgiften så uppstår ett avtal mellan personen och föreningen om medlemskap. Det innebär att personen utfäster sig att följa föreningens stadgar och regler.

Vad innebär stadgar för en ideell förening?
Stadgarna är den stabila grund en ideell förening vilar på. De är juridiskt viktiga för utan dem så finns ingen förening. Men i huvudsak är stadgarna en praktisk fråga eftersom de innehåller reglerna för hur föreningen ska fungera.
​
Stadgarna är den ideella föreningens egen "grundlag". De klargör vad föreningen vill åstadkomma (ändamålsparagrafen), hur den är organiserad, hur den styrs och hur den fattar sina beslut. Stadgarna ger också organisationen en nödvändig stabilitet.
​
En ideell förening måste ha stadgar för att bli till. Att det finns stadgar är därför juridiskt viktigt. Eftersom stadgarna också utgör regler för hur föreningen ska fungera är de ett viktigt juridiskt dokument.
 
Stadgarna fungerar som ett juridiskt bindande avtal mellan föreningen och medlemmen. Den som är med i en förening förbinder sig att följa stadgarna och föreningens legitimt fattade beslut.
​
Stadgarna behövs både internt och externt. Internt som arbetsredskap och rättesnöre för medlemmarna, årsmötet och styrelsen. Externt för att myndigheter, samarbetspartners med mera ska kunna bedöma den ideella föreningen och legitimiteten i dess beslut.
​
Det finns ingen i lag bestämd form för eller i lag bestämt innehåll för en ideell förenings stadgar. Det finns det däremot för ekonomiska föreningar. Men ideella föreningar och ekonomiska föreningar är inte samma sak. De förstnämnda baseras på ideell logik, de senare är företag och baseras på vinstlogik. Därför kan ekonomiska föreningars stadgar möjligen tjäna som en inspiration, men inte som ett rättesnöre när man utformar stadgar för en ideell förening.
​ 
Kan styrelsemötet besluta om medlemsavgifter för kommande år? Behöver årsmötet då fastställa dessa beslut?
Paragraf 3 i stadgarna för Bågviks Sommarstugeförening säger att ”Avgifter till föreningen utgörs av avgifter och extra avgifter”. Paragraf 14, ”årsmöte”, har en punkt om ”fastställande av årsavgift och eventuellt extra avgifter”. Detta innebär att styrelsemötet endast kan komma med förslag på storlek av årsavgift och eventuella extra avgifter. Dessa kan sedan beslutas eller avslås på årsmötet av medlemmarna.
 
Utifrån god föreningssed är det normala att medlemsavgifterna behandlas på årsmötet (då man ju också diskuterar bokslutet för det gångna året).
 
Juridiskt sett är det då detta beslut som gäller eftersom årsmötet är föreningens högsta beslutande församling. Årsmötet kan också ändra tidigare beslut.
 
Kan medlem ”tvingas” följa regler annat än de som står i stadgarna? 
Stadgarna är den juridiska grunden för en förening. De reglerar hur den är konstruerad och hur den fungerar. Stadgarna är skräddarsydda för varje förenings ändamål. De kan ses som ett avtal mellan medlemmarna om hur de vill ha sin förening och samtidigt som ett avtal mellan föreningen och den enskilde medlemmen.
​
Den som går med i föreningen utfäster sig att följa stadgarna. Normalt ska det i stadgarna framgå vad som gäller för medlemmarna. Ibland finns det dessutom regler som beslutats av årsmötet (och till och med av styrelsen, när stadgarna medger det).
 
Det är avgörande att reglerna beslutats på rätt sätt och av rätt instans, alltså i första hand i enlighet med stadgarna, men också efter vad årsmötet beslutat.
 
Paragraf 4 i Bågviks Sommarstugeförenings stadgar ”Allmän ordningsstadga” säger följande: ”Årsmötet skall antaga ordningsregler vilka skola vara bindande för föreningens medlemmar”.
 
I demokratiska ideella föreningar gäller principen om majoritetsbeslut. Ett sådant är giltigt om det inte strider mot stadgarna och om det behandlar alla medlemmar lika. Det gäller för alla medlemmar utan undantag.
​
Det finns ingen lag om ideella föreningar. Därför är det i detta fall främst vad som står i stadgarna som gäller. Stadgarna är ett avtal. Genom att bli och förbli medlem utfäster man sig att följa dem.
​
Det är väldigt viktigt att stadgarna är väl genomtänkta och utformade. Både det som står där och det som inte står där kan ha betydelse. Om något uttryckligen står i stadgarna ska det följas. Beträffande det som inte står där gäller stämmans beslut.
 
Vad innebär registrering av en ideell förening?
Det finns ingen lag om att en ideell förening måste registreras för att bli till, alltså bli en juridisk person. Rätten att slippa vara registrerad hos myndigheterna är en viktig del av den svenska föreningsfriheten.

Om föreningen önskar öppna ett bankkonto eller hyra en lokal så kräver banken och hyresvärden ofta att föreningen ska ha ett organisationsnummer. Även i detta fall kan föreningen därför tvingas ansöka om ett sådant hos Skatteverket.
​
En förening som har fått ett organisationsnummer finns med i Skatteverkets interna och Statistiska Centralbyråns (SCB) offentliga dataregister över företag med mera.
 
Vad är syfte med ett organisationsnummer för ideell förening?
En ideell förening får ett organisationsnummer efter ansökan hos Skatteverket. Det är inte bara vid kontakt med Skatteverket som organisationsnummer behövs utan det kan vara andra som kräver det, t.ex. bank eller andra myndigheter.
​

Vad är en juridisk person?
Juridisk person är ett juridiskt begrepp. I vanligt tal säger vi organisation.

Typiska juridiska personer är aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och ideella föreningar. En juridisk person är alltså ett formaliserat samarbete.
​
Juridiska personens rättigheter och skyldigheter
En juridisk person, som har bildats på rätt sätt och som uppfyller lagens krav, kan i eget namn ingå avtal, äga tillgångar och ådra sig skulder. Den kan betala skatt och uppträda som part i domstol. Den har alltså ungefär samma rättigheter och skyldigheter som en enskild person.
​
Registrering
Alla juridiska personer utom ideella föreningar måste registreras hos myndighet för att bli till. Sådana registrerade organisationer identifieras genom sitt namn, sitt säte (den plats organisationen har sitt huvudkontor) och sitt organisationsnummer.
​
Ideella föreningar blir till, alltså blir juridiska personer, genom att bildas på det sätt som beskrivs i artikeln ovan. För dem finns inget krav på registrering för att bli en juridisk person. När de väl blivit juridiska personer kan emellertid också de kan registrera sig för att få ett organisationsnummer.